Jag Har Kastat Bojorna

När jag vaknade upp på färjan i Mariehamn 1 juli, började ett helt nytt liv för mig. Jag blev i ett huj pensionär. Jag har ännu inte fyllt 65 år, vilket känns bra. Allmän ålderspension kan man ta när man vill. Men en fördel är att man jobbat ihop lite pengar under sin levnad. Som tidigast får man tillgång till sina pengar vid fyllda 61 år.
Det finns idag inget i Sverige som heter förtidspension. Antingen tar man ut allmän ålderspension eller annars har man sjukpension.

Jag firade denna dag med att käka frukost klockan 7:00 på färjan. Sedan tog jag en av hissarna ner till min hytt. Där hittade jag mig en Smirnoff Ice på burk. Lycklig i mössan tog jag hissen upp till däck 11. Därifrån knallade jag upp till däck 12, soldäcket. Det regnade lite grann, så det fick idag kallas för regndäcket. Knallade till akterdäcket och öppnade burken. Jag grattade mig själv och tog ett par klunkar. Jag tänkte att, detta är en bra början på pensionen. Taxfreebutiken klarade jag av när vi lämnade Stockholm. Nu kan jag softa resten av resan.

Äntligen är jag befriad från arbetsförmedlingens statliga bojor. Fram till och med 30 juni tillhörde jag Sveriges enskilt största arbetsförmedling. På gott, nej. På ont, ja!
Jag vill inte svartmåla arbetsförmedlingen och dess arbetstagare. Deras uppdragsgivare är riksdag och regering. Det spelar ingen roll vilken regering som sitter vid makten. De arbetssökande behandlas som kreatur med en sjukt låg dagsersättning.

Efter att ha arbetat närmare 40 år inom livsmedelsbranschen har kroppen tagit stryk. Mest stryk har fötter, ben och höfter tagit. Men man får vara glad åt att den mentala biten är någorlunda intakt.
Tack och skål för nästa.

Annonser

31 thoughts on “Jag Har Kastat Bojorna

    • Tusen tack. 🙂
      Många arbetslösa mår väldigt dåligt. Jag är trots allt glad att jag är så gammal som jag är. Fy tusan för att vara runt 20 år och veta att man förmodligen aldrig kommer att få ett jobb i hela sitt liv.
      Grattis till mig och tack för din kommentar. 🙂

  1. Det förklarar resan. Självklart ska det firas. Grattis tik ditt nya och fria liv. Det ska du fylla med kanske en ny karriär som landskapsfotograf. Dagarna ska ju fyllas med nåt från morgon till kväll. 😀😀

    • Tusen tack.
      Självklart skall dagarna fyllas med mycket liggande på sofflocket. 😀 Kanske plockar jag fram kameran någon gång och tittar på den. 🙂
      Skämt åsido. Livet rullar på i vanlig ordning. Landskapsfotograf låter lockande.

  2. Grattis grattis! Njut och ha det gott! Var väldigt väldigt snäll mot dig!
    Samma här! Blev fri fri fri från tredje fasen i januari! Har visserligen varit en milt sagt skumpig landning sedan dess, men bara logiskt efter flera år i stress och press. Just nu har det kommit till en konstig känsla av tomhet mitt i alltihop – men den håller på att fyllas! Av sådant som är roligt!
    En bekant till mig berättade att det först efter ca ett halvår kändes som att hon landat helt. Eufori, vanans makt, tomhet… allt! Sen är det säkert väldigt individuellt hur man reagerar beroende på vem man är och hur man i övrigt har det!

    • Tusen tack.
      Äntligen fri från arbetsförmedlingens bojor. Fas 3 var en enda stor märklig fars. Själv klarade jag mig genom den fasen med en trevlig handläggare på arbetsförmedlingen. Jag motsatte mig från första stund praktikplatser. Att jag efter närmare 40 års arbetande skulle ut på praktik utan lön existerade inte bara.
      Nu tar jag dagen som den kommer. Bara att slippa söka jobb är befriande.
      Tack för din kommentar.

      • En fars man både kan gråta och skratta åt. Vidrigt människoförnedrande. Grattis till en bra handläggare! Hon jag hade i Fas2 var gudomlig! Han i Fas 3 – honom fick man aldrig tag på, hörde aldrig av sig och gjorde aldrig nåt. Vilket förstås är bättre än att bli jagad… eller?
        Det bästa? Vid sidan om pressen att söka jobb – som i den här åldern var totalt meningslöst – OCH att slippa skriva aktivitetsrapporter.
        Vad kul stöta på nån som suttit i samma båt! 😃

      • Under min tid som arbetslös träffade jag på några mycket märkliga handläggare. En del kunde uppenbart inte sitt jobb.
        En gång när jag skulle anmäla mitt jobbsök på plats vid arbetsförmedlingen, legitimerade jag mig med mitt körkort. När jag sedan gjort detta tog jag tillbaks mitt körkort. Då blev handläggaren grinig och fråga varför jag gjorde så. Är det ditt körkort frågade jag handläggaren. Han svarade inte, utan försvann iväg i 15 minuter. Märkligt beteende.
        Tyvärr så tillhörde jag Sveriges största arbetsförmedling, den i Örebro.
        Nu känns livet enklare. 🙂

      • Ja harre gu vad man har stött på underliga företeelser under de här åren! Visst finns det handläggare som inte bara sköter sitt jobb som det förväntas, utan även är trevliga, medkännande, hjälpsamma och tom tröstande vid behov. Men sen är det de andra, som endera gör så gott de kan – och det är nog flertalet även om det inte alltid känns så – och så de där som inte borde jobba med människor överhuvud taget. Framför allt inte med utsatta människor.
        Sen finns det arbetsgivare på de där platserna… (jag har haft tur på det hela taget) . En jag kände lite grand ändå, som först frågade om jag var intresserad, men det skulle bara vara en dag i veckan, och sedan kläckte ur sig att de ville ha en de fick betalt för. Och just det har missbrukats väldigt mycket.

  3. Stort GRATTIS till friheten! Förmodligen kommer jag också att ta ut pensionen lite tidigare än vad jag hade tänkt. Nu efter stroken jag fick så orkar jag inte lika mycket som innan. Livet är så kort och då gäller det att ta vara på det på bästa sätt och riktigt njuta av det.
    Kram, min vän! 🙂

    • Tusen tack.
      Så himla tråkigt med stroken och dess efterverkningar.
      När man är ung och jobbar som en galning, har man ingen tanke på pension. Men ju äldre man blir och man börjar känna av kroppens begränsningar, börjar det gå upp ett ljus. Någon gång kommer livet att ta slut.
      Jag vill leva mina sista år utan att vara löneslav. Livet är alldeles för kort.
      Kram och tack för din kommentar.

  4. Stort grattis! Det är en mycket speciell känsla…och du verkar redan njuta av den! Själv sade jag upp min tjänst nu i sommar, och tar ledigt lite i förtid jag också. Livet är kort. Hoppas få några år och inte som flera arbetskamrater som väntat…och fått kanske ett år i ledighet bara. Man vet inget. Har man möjlighet ska man ta vara på de där åren! Lycka till!

    • Tusen tack.
      Jag tröttnade på att gå i arbetsförmedlingens ledband. De gör tyvärr inte det jobb som dom blivit tilldelade av riksdag och regering.
      Jag håller med dig om att livet behöver fyllas med annat än jobbsök. Man vet inte hur länge man lever.
      Lycka till själv och tack för din kommentar.

  5. <> åt Nu behöver jag inte längre känna mig hotad och jagad av staten.
    Arbetsförmedlingen är nog ett aber, jag kommer inte ihåg.
    1993 blev jag förtidspensionär på den tiden stämplade man hektiskt sådana ‘avslut’.

    • Arbetsförmedlingen är ett hemskt ställe. Det är iallafall min erfarenhet. Det kanske är trevligare på små förmedlingar, men den i Örebro är den största förmedlingen i landet.

  6. Grattis till friheten. Jag har haft tur blev uppsagd maj 2014 och fick lön i ett år. Sedan tog jag pension ett år för tidigt. Det bästa jag gjort. Njuter av livet.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: