Bara Snack – Talk Talk Talk #1

Idag var det tänkt att jag skulle fika med några gamla arbetskamrater, från förr i tiden. Jag har utöver egen bil, även ett busskort för den lokala busstrafiken. Smidigt som fan. Kollade tidtabellen för bussarna och styrde min kosa mot busshållplatsen. På bussen skickade jag ett sms till en av ”gubbarna”, jag är på G!
Väl framme vid fikastället … Jag brukar alltid komma i tid, gärna tidigare. Satt och väntade i tio minuter … var är alla? Äh, tänkte jag. Jag är godissugen. Har inte käkat sötsaker på 3 veckor. Drog iväg till Hindersmässan i Örebro och inhandlade godis. Då stöter jag på ett par andra gamla arbetskamrater. Snackar lite med dom.
Nu ringer telefonen! Skiter i att svara. Jag har fullt upp ändå, med att snacka med dessa killar.
Telefonen vill inte ge sig, ringer nästan oavbrutet. Till slut svarar jag. I andra änden hör jag en röst, ”Var faan är du?”
Det visade sig efter ett tag, att jag gått till fel fikaställe. Han i andra änden, hade tydligen skickat en ändring via sms till mig, för ett par veckor sedan.
Nu märkts det att man blivit gammal. Totalt glömt platsen.
Man är väl inte mer än människa … eller ..?
PS. Jodå, jag letade rätt på fikastället och gubbarna till slut. DS.
Tjoho!

Annonser

10 thoughts on “Bara Snack – Talk Talk Talk #1

  1. Tycker det var kul. Efter stilla och lugna dagar helt plötsligt blev det stress oc lirte fläkt och fart. Inte så konstig att man blir lite spak.
    Huvudsaken att de hörde av sig och i slutändan blev det ett strålande dag. 🙂

  2. Tack Antonia.
    Jag skrattar åt mig själv. Detta är väl början till förfallet. 😉
    Klart att jag har en massa nytt att hålla reda på, gällande jobbet. Men gamla kollegor och tidpunkter, borde sitta i ryggmärgen.
    Det blev till slut en strålande snörik dag.
    Godis är MUMS! 🙂

  3. Människans kropp börjar krokna redan vid tjugoårsåldern. Daglig hederlig motion räcker långt – minst 30 minuter om dagen t.ex. att gå till bussen tur och retur.
    Och order disträ är allmänt förekommande. 🙂

    • Tack Barbro.
      Jag går bara till busshållplatsen (max 2 gånger i månaden), när nöden kräver det. Annars funkar det bättre att ta bilen, dit jag ska. Sedan 2 veckor tillbaks, pendlar jag till ett jobb med egen bil. Jag har fått en tidsbegränsad anställning på 6 månader. Passar mig perfekt. När denna anställning är avklarad, återgår jag till a-kassa i 300 dagar. Sedan är det dags för PENSION (2016).
      Man måste ha en plan och koll på läget.
      Det har jag. 🙂 🙂
      Önskar dig en fin helg.
      Tjoho!

  4. Så det kan bli, tur att det redde upp sig. Godis. Något jag saknar ibland. Jag fick en diabetesdiagnos för några år sedan och blev förfärligt ledsen. Nästan deprimerad. Eftersom den är kostbehandlad så låter jag helt bli godis och sött och det går väldigt bra numera, för det mesta. Men ibland kan jag överfallas av saknad efter att kunna handla och äta en påse smågodis.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: